Hur vet man egentligen hur en vägtunnel mår?
I förra delen om trafiköppningen av Förbifart Stockholm berättade Nenad om arbetet med larm och åtgärdsplaner.
Men alla tekniska system genererar också stora mängder information. Vad kan den berätta om hur anläggningen fungerar?
Vi ställde tre frågor till vår Tekint-kollega Jörgen Stock, som samordnar datainsamlingen från anläggningen till Trafikverkets datalager.
När trafiken börjar rulla kommer Förbifart Stockholm att generera enorma mängder data. Vad vill ni lära er av den?
– Man kan tro att vi mest samlar in trafikdata, som hur många bilar som passerar. Men det är nog den enklaste informationen vi hanterar. Det viktiga är att ge Trafikverkets underhållspersonal en bild av hur tunnelns olika delar fungerar. Genom att kombinera data från många system kan vi se hur tekniken mår – från kameror till säkerhetsutrustning.
Vad krävs bakom kulisserna för att all denna data ska bli användbar information?
– Oerhört mycket! Vi måste konfigurera tekniken, samla in data från många olika system och kombinera informationen till en helhetsbild. Men kanske viktigast av allt är att validera och säkerställa att den information vi levererar vidare är korrekt. Det är en rejäl utmaning som måste hanteras varje dag. Ett veritabelt informationsmaraton!
Vilket nyckeltal kommer du själv att vara mest nyfiken på efter den första månaden med trafik?
– Visst blir det roligt att se hur många bilar som väljer tunneln och hur det påverkar trafiken på andra vägar. Men det jag verkligen vill se är att alla sensorer, kameror, rökdetektorer och andra tekniska system fungerar som de ska. För i slutändan har vi alla samma uppdrag: att leverera en framkomlig och säker tunnel till trafikanterna.
Miljontals datapunkter säger egentligen ingenting – förrän någon gör dem begripliga.
Men hur förvandlar man all denna information till rapporter som hjälper Trafikverket att fatta bättre beslut? Det tar vi reda på i nästa del av människorna bakom trafiköppningen.
